Samhörighet & Service

För de som bor på landsbygden inom Stockholmsbygd är offentlig eller kommersiell service många gånger sämre jämfört med i tätorter och städer, detta gäller inte minst i skärgården.

Genom att utveckla kunskap och samhörighet skapas förutsättningar för gemensamt agerande och påverkan på kommunala och andra myndigheters beslut. Invånare och andra aktörer i lokalsamhället kan tillsammans skapa lokala utvecklingsplaner grundade i de upplevda behoven. Därigenom ökar delaktigheten i bygdens utveckling och dialogen med kommuner och andra myndigheter blir tydligare och ofta mera framgångsrik.

Bygden behöver mötesplatser. Många samlingslokaler utnyttjas dåligt och har höga kostnader för drift och underhåll. Ökad delaktighet, samverkan, breddad verksamhet, gemensamma webbaserade aktivitetskalendrar kan skapa mer dynamiska mötesplatser. Mötesplatser som är öppna för alla och erbjuder t ex möjlighet att tillsammans titta på film/TV, spela teater/musik mm attraherar också nya målgrupper som t ex unga.

För att våga satsa på nya idéer, hitta alternativa former för kapital till investeringar och skapa framgångsrika företagskoncept behövs nätverkande, samverkan och kompetensutveckling. Generationsväxling är ett viktigt område för att dagens företag ska kunna överleva och nya arbeten skapas, inte minst inom lantbruk och fiske. Ett aktivt arbete där nya modeller som matchning prövas som inkluderar unga och utlandsfödda nysvenskar kan vara en väg.

Inom servicesektorn behövs innovativa lösningar anpassade till landsbygden och inte minst skärgården där befolkningen mätt i tid har mycket långt till närmaste service, sjukvård, omsorg mm. Projekt som utvecklar miljövänliga, flexibla lösningar med hjälp av ny teknik som ökar tillgängligheten också i områdets glesare delar ger människors större möjligheter att bo kvar, även när man blir äldre. Ny teknik förutsätter dock en bättre tillgänglighet till fiberbaserat bredband.